Finland lever på kreativitet!

Våra mål för valperioden 2027-2031

Kulturen har en central roll som stödjare av hela Finlands livskraft, övergripande säkerhet och välbefinnande.

1. Den finländska musikens finansiering och strukturer tryggas

Musikbranschen genomgår på många sätt en omvälvning. Lyssnande, beslutanderätt och penningflöden koncentreras till plattformar som ägs av globala digitala jättar, vilket ökar osäkerheten och hotar att försvaga musikens mångfald och konstens frihet. Finland måste vidta åtgärder för att trygga framtiden för finländsk musik och dess upphovsmän.

Den kulturpolitiska redogörelsen och tillväxtstrategin för den kreativa ekonomin drar upp linjerna för att trygga den finländska kulturens framtid. Det centrala är att stärka konstens och kulturens finansieringsbas, upphovsmännens möjligheter till inkomst och näringsverksamhet samt de finländska upphovsmännens möjligheter att få fram sina verk.

• Finansieringen och tillväxtåtgärderna inom de kreativa branscherna stärks i enlighet med den kulturpolitiska redogörelsen, till exempel genom att öka förutsägbarheten för finansieringen av konst och kultur med fleråriga finansieringsplaner. Ett långsiktigt program utarbetas för att höja kulturbudgeten till en procent av statsbudgeten.
• Genomförandet av den kulturpolitiska redogörelsen och tillväxtstrategin för de kreativa branscherna främjas sektorsövergripande inom olika förvaltningsområden, såsom arbets- och näringsministeriet, kommunikationsministeriet samt utrikesministeriet.
• Systemet för ersättning för privatkopiering förnyas så att det överensstämmer med EU-lagstiftningen och de övriga EU-ländernas system.
• Etablerade aktörers och aktörer som får statsandelars roll utvecklas som drivkrafter inom hela kultursektorn. Deras samarbete med konstnärer, frilansare och företag stärks genom att rikta insatser särskilt till dagens inhemska musik.

2. Kreativa branscher i näringspolitikens kärna

De kreativa branscherna erbjuder en utmärkt möjlighet att förbättra Finlands ekonomi. Enligt OECD överträffar tillväxtsiffrorna för de kreativa branscherna klart tillväxtsiffrorna för de flesta andra branscher. Finland har emellertid fortfarande mycket att göra för att hinna ikapp: till exempel i Sverige är omsättningen för företag inom kreativa branscher mer än dubbelt så stor jämfört med Finland.

Målet med tillväxtstrategin för den kreativa ekonomin är att de kreativa branscherna ska vara en av de viktigaste branscherna som skapar tillväxt och välbefinnande. Upphovsrätt är immateriellt kapital som skalas obegränsat i den digitala världen. Det lönar sig att utnyttja denna potential även i Finland genom att sätta de kreativa branscherna i centrum för näringspolitiken. För närvarande bromsas tillväxten av oförmågan att beakta de kreativa branschernas särdrag och investera i immateriella värden. Finansiering och utvecklingsåtgärder inom de kreativa branscherna ska därför riktas mot konkret verksamhet som skapar värde.

• Det målmedvetna genomförandet av tillväxtstrategin för den kreativa ekonomin fortsätter tillsammans med branschens företag. Särdragen hos musik och andra innehållsdrivna branscher identifieras, såsom värdeskapande genom upphovsrätt.
• Finansieringsvägarna för företag inom den kreativa branschen underlättas genom att förnya kriterierna för företagsstöd och deras tolkning i samarbete med Business Finland. Nya finansieringslösningar utarbetas som beaktar värderingen av immateriellt kapital, ensamföretagande och nätverksliknande arbetssätt.
• Affärsverksamheten för kreativt innehåll utvecklas till ett finländskt spetsprojekt som påskyndar såväl offentliga som privata investeringar i utveckling, produktion, export och marknadsföring av kreativt innehåll.
• De kreativa branschernas roll ökas som en del av landsbilden genom att lansera ett program för främjande av kulturexport och göra de kreativa branscherna till ett av de främsta målen för Team Finland-exportarbetet.
• Den inhemska efterfrågan och företagens verksamhetsförutsättningar stärks genom att mervärdesskatten på kulturprodukter återställs till 10 procent.
• Tillväxten för företag inom kreativa branscher underlättas genom att reformera beskattningen av upphovsrättsinkomster till samma typ som i vårt västra grannland Sverige. Då kan upphovsmannen välja om han eller hon vill ha upphovsrättsinkomsterna som förvärvsinkomster eller som inkomster från näringsverksamhet för företaget, varvid de kan användas för att utveckla verksamheten och sysselsätta.

3. Säkerställandet av att upphovsmännens rättigheter förverkligas i takt med att tekniken utvecklas

Musik skapar betydande immateriella fördelar och ekonomiskt värde för många olika aktörer. Den snabba teknikutvecklingen utmanar emellertid lagstiftningens aktualitet, vilket gör att kulturaktörernas ställning försvagas i förhållande till företag som drar nytta av deras arbete. Särskilt inom AI-baserade tjänster utnyttjas kreativa verk ofta utan tillstånd eller ersättning, i strid med upphovsrättslagstiftningen. Detta hotar hela den kreativa branschens hållbarhet och den finländska kulturens livskraft. Därför är det nödvändigt att säkerställa rättvisa och tydliga spelregler för kreatörer i den digitala verksamhetsmiljön.

Grundlinjen är tydlig: användningen av verket förutsätter upphovsmannens tillstånd och lämplig ersättning. Denna rättighet förverkligas endast om regleringen är aktuell och tillsynen effektiv.En stor del av regleringen görs på EU-nivå, men Finland ansvarar för att säkerställa dess effektiva verkställande och övervakning. Den offentliga förvaltningen måste garanteras tillräckliga resurser och kompetens för att Finland ska kunna vara en föregångare inom EU-påverkan, myndighetssamarbete och nationell reglering. Annars blir vi efter i den snabba tekniska utvecklingen.

• Ett starkt upphovsrättsskydd och förverkligandet av upphovsrättigheter försvaras både på EU-nivå och i Finland – även när det gäller artificiell intelligens. Genomförandet av regleringen övervakas effektivt. Tillräckliga resurser för utveckling och övervakning av regleringen säkerställs.
• Tillgången till information och tillräckliga utredningsmetoder säkerställs i bekämpningen av upphovsrättsbrott. Det maximala straffet för upphovsrättsbrott höjs till samma nivå som i de övriga nordiska länderna. 
• Delningstjänsterna åläggs att mäta och öka mångfalden samt att diversifiera sitt innehållsutbud även till mindre genrer och språkområden.

4 Även kreatörer har rätt till social trygghet

Välfärdsstatens skyddsnät ska även stödja konstnärer och professionella inom kulturbranschen oavsett hur de utövar sitt yrke. En central utmaning är en alltför snäv indelning i arbetslösa, arbetstagare och företagare, där många får sitta emellan. Konstnärer och kreatörer inom kreativt arbete klassificeras lätt som företagare, vilket i praktiken helt förhindrar att vissa förmåner erhålls. Till och med att enbart söka efter inkomstmöjligheter eller ta emot tillfälliga uppdrag kan leda till att utkomstskyddet nekas helt. Sådana incitamentsfällor måste tas bort för att det alltid ska löna sig att vara aktiv.

Kriterierna för den sociala tryggheten måste uppdateras så att skyddsnätet stöder även andra än heltidsanställda – även de finländare vars inkomster kommer från flera olika källor eller annars är svåra att förutse och oregelbundna. I framtiden kommer de att finnas i allt större utsträckning även utanför de kreativa branscherna.

• Småföretagare och egenföretagare ska garanteras en jämlik möjlighet till arbetslöshets- och pensionsskydd genom att avlägsna hinder för att omfattas av skyddet. Till exempel preciseras stödkriterierna som dåligt beaktar varierande inkomster och småföretagande.
• Företagarnas pensionssystem reformeras så att FöPL-avgifterna för företagare med åtminstone låg och medelinkomst baserar sig på faktiska inkomster i stället för beräknad arbetsinkomst.
• Allt arbete ska göras lönsamt genom att säkerställa att den egna aktiviteten inte medför förlust av social trygghet. Incitamentsfällorna som försvårar företagande som bisyssla ska avlägsnas och skyddade belopp ska återinföras.
• Det ska säkerställas att beslut om social trygghet baserar sig på information om personens faktiska sysselsättning och inkomster – även i en situation där inkomsterna ackumuleras oregelbundet från flera olika inkomstkällor. I princip ska man lita på personens egen anmälan. Detta gäller såväl för fastställandet av FöPL-avgifter som för tolkningen av intjänandet av arbetsvillkoret.
• Stipendier och upphovsrättsinkomster beaktas vid utvecklingen av den sociala tryggheten. Likabehandling av dessa inkomstformer säkerställs i förhållande till andra inkomstformer.

Mer information

• Iiris Suomela, chef för intressebevakning av musikens kreativa primärproduktion, tel. 050 514 4778,
  iiris.suomela@teosto.fi
• Vappu Aura, kommunikations- och marknadsföringsdirektör, Teosto, tel. 050 560 4450, vappu.aura@teosto.fi
• Vappu Verronen, verksamhetsledare, Finlands Tonsättare, tel. 040 500 5905, vappu.verronen@composers.fi
• Pauliina Lerche, ordförande, Suomen Musiikintekijät, tel. 040 736 3529, pauliina.lerche@musiikintekijat.fi
• Jari Muikku, verksamhetsledare, Suomen Musiikkikustantajat, tel. 040 719 7480, jari.muikku@musiikkikustantajat.fi